Jag funderar starkt på att hoppa med Jenka igen. Det var ju så himla kul sist, och väldigt härligt att ha Selma till hands som kunde hjälpa till med hindrena/ avstånden. Jenka skulle helt klart tycka om det! Förra gången hoppade vi ca 95 cm och hon rev inte en enda gång under hela passet. Jag satt och kika på bilderna igår som Selma tog och hennes fram- och bakben är inte alls fy skam. Jag som har oerhört svårt att hoppa på "okända" hästar tycker de till och med är roligt när det gäller både Jenka och Mack. För dom två kan jag verkligen lita på i alla lägen! Mack gör alltid sitt bästa på hoppträningarna, hur fel vi än kommer in mot ett hinder så anstränger han sig och hoppar ändå. Och gissa vad? Han har ta mig tusan inte rivit nångång när vi har kommit fel på ett hinder, den hästen alltså, kärlek. Jenka är lite rolig i början när man ska hoppa henne för då kan hon stanna på första försöket och ungefär fråga "Matte de står ett hinder ivägen?" Men sen förstår hon att man ska hoppa över de och då blir det liv i hästen ;)